Artikel, Betraktelse

När ni ser honom

Varje dag när vi ber Shma-texterna vid morgonbönen utmanas vi att se något nytt. Att bedja ett skriftställe två gånger om dagen, ”när du lägger dig och när du stiger upp” ger en annorlunda upplevelse än vanlig bibelläsning. Shma-bönen består av tre texter: 5 Mosebok 6:4-9, 5 Mosebok 11:13-21 och 4 Mosebok 15:37-41. För flera tusen år sedan bestod bönen kanske av enbart de två första avsnitten, vilken är den version som finns i en mesuza på dörrposten. 

Det första avsnittet innehåller den kända frasen ”Shma Israel, HASHEM Eloheinu, HASHEM echad. Hör, Israel! HERREN, vår Gud, HERREN är en. Och du skall älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och [med all din förmåga].” Det andra avsnittet länkar till det tidigare med liknande ord som ”Om … ni älskar HERREN, er Gud, och tjänar honom av hela ert hjärta och av hela er själ…”

Dessa är väl kända ord och är delvis lätta att ta till sig, vare sig man är jude eller inte. Men det sista avsnittet från 4 Mosebok 15 lyder:

HERREN sade till Mose: “Tala till Israels barn och säg till dem att de, släkte efter släkte, skall göra tofsar [hebr. tzitzit] i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått snöre på varje hörntofs. Ni skall ha sådana tofsar, och när ni ser dem skall ni tänka på alla HERRENS bud och göra efter dem och inte följa era egna hjärtan och ögon, som lockar er till otrohet. Så skall ni tänka på och göra efter alla mina bud och vara heliga inför er Gud. Jag är HERREN, er Gud, som förde er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är HERREN, er Gud.

Vi kan läsa i evangelierna hur Messias, som rättrogen jude, bar tzitzit (hörntofsar, likaså, underförstått, alla hans judiska apostlar och lärjungar). Som icke-jude känner jag mig enligt apostlarnas beslut (Apg. 15, mm) inte ansvarig att gå klädd med tzitzit och gör det inte till vardagen. (Om man som icke-jude är tillåten till det är en annan diskussion. Se boktipset om tzitzit i slutet!)

Detta ger mig något av en tankeställare om hur jag tar till mig den sista Shma-texten när jag ber den. Det är ett problem som kristna ofta stöter på mer eller mindre genom hela Bibeln. Bibeln är en helt igenom judisk bok som oftast inte verkar handla om oss. Just detta bibelställe är en höjdpunkt i liturgin, bör bedjas med intensivt fokus och reciteras, som sagt, två gånger dagligen. Vad bör jag se i texten när jag i innerlig bön exempelvis läser: ”Ni skall ha sådana tofsar, och när ni ser dem skall ni tänka på alla HERRENS bud och göra efter dem”?

Visserligen bär inte judiska kvinnor tzitzit men ber ändå innerligt Shma-texten. Den primära anledning att det tredje avsnittet finns med är också att det utgör en uppfyllelse av budet att komma ihåg uttåget ur Egypten (5 Mos. 16:3), vilket jag identifierar med genom min troskoppling till det judiska folket såväl som på det bildliga frälsningsplanet.

Men det som jag dras till mest av allt i detta avsnitt är ett speciellt ord som jag fokuserar på varje morgon: det hebreiska ordet oto (אתו). På hebreiska är ordet för hörntofs (ציצית‎, titzit) ett feminint ord. Men underligt nog lyder texten ordagrant: ”Ni skall ha sådana tofsar, och när ni ser honom (אתו, oto)…”! Borde det inte vara ”och när ni ser henne” i feminin? Vem är då ”han” med tzitzit som vi bör se? För mig är det ingen annan än den rättfärdige Rabbinen från Nasaret, klädd i hörntofsar.

Jag kanske inte är ansvarig inför budet om tzitzit, men var gång jag ber detta bibelord påminns jag att se på Mästaren som var den perfekte tzaddik, den fullkomligt rättfärdige inför alla Herrens bud och stadgar. Han är för mig den judiske mannen som profeten Sakarja talade om: ”På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen [dvs där hörntofsarna sitter] på en judisk man och säga: ‘Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er'” (Sak. 8:23). Det är enbart genom honom och med fokus på honom som icke-judar kan läsa den judiska Boken.

Tillåt en fri, personlig parafrasering från 4 Mosebok 15:

Mästaren hade sådana tofsar och när jag ser ser honom tänker jag på alla HERRENS bud för att inte följa mitt eget hjärta och ögon som lockar mig till otrohet. Så skall jag tänka på och göra efter all Guds bud (som gäller mig) för att vara helig inför vår Gud.

Fortsatt läsning:

Annonser
Standard