Artikel, Gästartikel

Paulus och Lagen (del 1)

Med anledning av den aktuella inomkyrkliga debatten om homosexualitet – där diskussionen även kommit att handla om de hednakristnas relation till lagen, har vi fått tillstånd att publicera en text av Lars och Johannes Enarson om Paulus och Lagen. Texten är hämtad från det utmärkta materialet ”Alefkursen” – en kurs om den kristna trons judiska rötter. Undervisningsmaterialet kan beställas här. /David

“Sätter vi då lagen ur kraft genom tron?

Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.” (Rom. 3:31)

I den föregående lektionen fastställde vi att Jeshua inte har avskaffat Lagen, att lag och nåd inte är motsatser och att de första lärjungarna nitälskade för Lagen. Många kristna invänder då: har du aldrig läst Galaterbrevet? Paulus visar ju tydligt att Lagen är avskaffad i det nya förbundet.

Vid en första anblick kan det synas vara på det sättet. Paulus talar om att vi inte står under Lagen utan under nåden, att vi har dött bort från Lagen, att vi inte blir rättfärdiga genom laggärningar, o.s.v. I denna lektion ska vi därför titta närmare på Paulus och Lagen och se om det stämmer, att Lagen enligt Paulus är avskaffad i det nya förbundet.

DEN LÄRDE PAULUS

De Apostoliska Skrifterna visar att Paulus var missförstådd redan på sin tid när det gäller Toran. Paulus är den enda av Bibelns författare som kommer med en varningslapp! Petrus skriver i sitt andra brev att den lärde Paulus ibland är svår att förstå, och att speciellt laglösa människor, d.v.s. sådana som är emot Toran, misstolkar honom.

“Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er enligt den vishet som han fått, och så gör han i alla sina brev, när han talar om detta. I dessa brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och obefästa människor förvränger till sitt eget fördärv – något som också sker med de övriga Skrifterna. Därför, mina älskade, då ni redan vet detta, var på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste.” (2 Pet. 3:15–17)

De flesta kristna idag är väldigt okunniga om både judendomen och Toran. Detta gör att det är väldigt lätt att missförstå Paulus när han talar om Toran, precis som Petrus skriver. Även i församlingen i Jerusalem trodde många att Paulus hade avskaffat Toran. Jakob sa till Paulus när han kom till Jerusalem sista gången:

”Du ser, broder, att det finns tiotusentals judar som har kommit till tro, och alla håller de strängt på Toran. Nu har de hört sägas att du lär alla judar ute bland hedningarna att avfalla från Mose och säger till dem att de inte skall omskära sina barn eller leva efter våra seder.” (Apg. 21:20–21)

Detta var en mycket allvarlig anklagelse. Redan på denna tid kände man till att det skulle komma en falsk ledare i den yttersta tiden som skulle predika avfall från Mose. Paulus beskriver detta avfall i 2 Tessalonikerbrevet:

“Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Kommer ni inte ihåg att jag sade er detta, när jag ännu var hos er?” (2 Tess. 2:3–5)

I Jerusalem var man bekant med Daniels profetia om motståndaren som i den yttersta tiden skulle göra uppror mot Mose: “Denne skall tala mot den Högste och ansätta den Högstes heliga. Han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar, och de skall ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid. Men dom skall hållas, och hans välde skall tas ifrån honom och han skall fördärvas och förgöras i grund.” (Dan. 7:25–26)

Bland kristna är denne motståndare känd som antikrist. Många kristna är däremot ovetande om att det är denne antikrist som kommer att göra uppror mot Toran och avskaffa den, inte Messias. Det grekiska ord som är översatt med ”avfall” i Apostlagärningarna 21:21 och 2 Tessalonikerbrevet 2:3 är ordet apostasia. Detta ord används enbart i dessa två verser i de Apostoliska Skrifterna och i båda fallen handlar det om att avfalla ifrån Lagen. Upproret mot Toran är det avfall som Bibeln talar om i den yttersta tiden och som kommer att ledas av antimessias! Det är han som gör uppror mot heliga tider och lagar.

Jakob visste att de allvarliga anklagelserna mot Paulus var falska, eftersom Paulus tidigare hade besökt Jerusalem och noggrant lagt fram för honom, samt för Petrus och Johannes, det evangelium som han förkunnade. Vi läser om detta i Galaterbrevet.

“Fjorton år senare for jag åter upp till Jerusalem, nu tillsammans med Barnabas. Också Titus tog jag med mig. Jag for dit på grund av en uppenbarelse och lade fram – enskilt, för de ansedda – det evangelium jag predikar bland hedningarna. Det var väl inte så att jag sprang eller hade sprungit förgäves? Men inte ens min följeslagare Titus som är grek, blev tvingad att låta omskära sig … när Jakob, Kefas och Johannes, som ansågs vara pelarna, förstod vilken nåd jag hade fått, räckte de mig och Barnabas handen som tecken på gemenskap. Vi skulle gå till hedningarna, de till de omskurna.” (Gal. 2:1–3,9)

Här ser vi att Paulus underordnade sig apostlarna i Jerusalem och frågade dem om de hade något att invända mot hans förkunnelse, vilket de inte hade. Jakob gav därför Paulus några råd om hur han skulle göra för att ta död på det falska ryktet om honom att han hade avfallit från Mose och predikade emot Toran. Han avslutade med att säga: ”Då kommer alla att förstå att inget av det som de har hört om dig är sant, utan att du själv håller fast vid Toran och lever efter den.” (Apg. 21:24)

Jakobs råd var att Paulus skulle betala kostnaden – inte bara för sig själv – utan för ytterligare fyra bröder som avgett ett nasirlöfte, så att de skulle kunna fullborda sina nasirat genom att frambära offer i Templet. Enligt 4 Mosebok 6:13–15, 21 handlade det om mycket pengar.

“Detta är lagen om en nasir: Den dag hans nasirtid är slut skall han föras fram till uppenbarelsetältets ingång, och han skall som sitt offer åt HERREN bära fram ett årsgammalt felfritt lamm av hankön till brännoffer, ett årsgammalt felfritt lamm av honkön till syndoffer och en felfri bagge till gemenskapsoffer, dessutom en korg med osyrat bröd, kakor av fint mjöl blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja samt det matoffer och drickoffer som hör till … Detta är lagen om den som har avlagt ett nasirlöfte, och vad han enligt nasirlöftet skall offra åt HERREN, förutom vad han i övrigt kan anskaffa. Han måste infria det löfte han har avlagt enligt lagen om hans nasirat.”

Från Lukas evangelium vet vi att när Josef och Maria skulle frambära offer efter Jeshuas födelse hade de inte ens råd att offra ett lamm utan offrade två duvor i stället. Här gällde det mycket mer än bara ett lamm och de flesta i församlingen i Jerusalem var fattiga. Paulus hade kommit för att ge dem ekonomiskt understöd.

Jakobs råd kanske hjälpte för att tillfälligt stoppa de falska rykten som cirkulerade om Paulus. Men rykten är seglivade. Än idag, nästan två tusen år senare, lever det falska ryktet om Paulus kvar att han avfallit från Lagen.

(del 2 publiceras inom kort)

Annonser
Standard