Artikel, Parasha

Korach (Kora)

Klicka här om du vill prenumerera på veckans Torah och läsa hela kommentaren.

Kommentar till veckans parasha (avsnitt) från Toran (Lagen): 4 Mos 16:1–18:32

Vi rekommenderar att du läser igenom det aktuella avsnittet i din Bibel först innan du studerar kommentarerna.

Be att Gud talar till dig när du läser kommentarerna och tänk på följande: (1) Vad talar starkast till mig? (2) Vad kan jag börja tillämpa? (3) Finns det något jag behöver ändra på i mitt liv?

Upproret mot Mose

Koras uppror mot Mose handlar alltså dels om köttets uppror mot Lagen och dels om uppror mot ledarskap som Gud har utvalt. Men upproret är också en profetisk förebild på det som framför allt kommer att karaktärisera den sista tiden före Jesu ankomst. Paulus skriver:

“När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi skall samlas hos honom, ber vi er, bröder, att inte så plötsligt tappa fattningen och bli skrämda, vare sig av någon ande eller av något ord eller brev, som påstås komma från oss och som går ut på att Herrens dag har kommit. Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Kommer ni inte ihåg att jag sade er detta, när jag ännu var hos er?” (2 Tess 2:1-5)

Paulus skriver här att innan Messias kommer, blir det först ett avfall. Detta avfall kommer att bereda vägen för ”den laglöse”, dvs antimessias (antikrist). ”Sedan skall den laglöse öppet träda fram. Men honom kommer Herren Jesus att döda med sin muns anda och förgöra, när han visar sig vid sin ankomst.” (v. 8) Paulus hänvisar till detta avfall i den yttersta tiden som ett specifikt avfall. Det står inte: ”Ty först måste ett avfall komma.” Det står ”Ty först måste avfallet komma.” Ordet står i bestämd form: ”avfallet”. Det handlar alltså om ett alldeles speciellt avfall.

Det grekiska ord som används om detta specifika avfall är ordet apostasia. Detta ord betyder egentligen i första hand ”uppror” och det översätt så i de flesta moderna engelska översättningar. Det Paulus säger är: ”Ty först måste upproret komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram.” Det specifika avfall som Paulus skriver kommer att äga rum i den yttersta tiden, är ett uppror i allmänhet men specifikt är det ett uppror mot Mose, mot Lagen.

Ordet apostasia förekommer enbart två gånger i de Apostoliska Skrifterna. Förutom i Andra Tessalonikerbrevet förekommer det också i Apostlagärningarna där Jakob säger till Paulus: ”Nu har de hört sägas att du lär alla judar ute bland hedningarna att avfalla från Mose och säger till dem att de inte skall omskära sina barn eller leva efter våra seder.” (Apg 21:21) Ordagrant står det alltså: ”Nu har de hört sägas att du lär alla judar ute bland hedningarna att göra uppror mot Mose”. Kora gjorde uppror mot Mose.

Upproret mot Mose som Paulus varnade för började väldigt tidigt efter apostlarna och har följt med kyrkan under åtminstone de senaste 1700 åren. Men upproret mot Mose kommer att eskalera dramatiskt i den sista tiden före Messias ankomst. Sedan Reformationen har t ex det svenska folket ända fram till de senaste 60 åren präglats av Luthers lilla katekes, som alla barn var tvungna att lära sig i skolan. Luthers lilla katekes bestod framför allt av tre delar. Det var undervisning om 1. Tio Guds Bud, 2. Den apostoliska trosbekännelsen och 3. Treenighetsläran.

Alla väckelserörelser som gått fram i vårt land har förkunnat överbevisning av synd utifrån i första hand Tio Guds Bud. Jesus sa: ”Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.” (Luk 24:46-47) Omvändelse från att bryta Guds bud måste predikas först, sedan förlåtelse. Utan omvändelse finns ingen förlåtelse. När de första hedningarna kommit till tro utbrast man i Jerusalem, ”Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv.” (Apg 11:18)

Idag predikas inte längre omvändelse från synd. På 1970-talet gjorde Pingströrelsen sig av med ”syndakatalogen” och den karismatiska väckelsen började betona tecken och under. Det predikas idag ett främmande evangelium med nåd utan Guds bud. I stället för att söka Guds rike och hans rättfärdighet, söker man personlig framgång, upplevelser och manifestationer. Vi lever i avfallets tid. Det handlar om upproret mot Mose, som Paulus varnade för, precis som Kora gjorde uppror mot Mose.

Vi måste göra ett kompromisslöst avståndstagande mot detta uppror och mot vårt eget kött genom att börja gå mot strömmen åt andra hållet. ”’Säg till menigheten: Drag er bort från lägerplatsen kring Kora, Datan och Abiram.’ …Mose talade till menigheten. Han sade: ’Vik bort från dessa ogudaktiga människors tält och rör inte något som tillhör dem, så att ni inte förgås genom alla deras synder.’” (v. 24,26)

Johannes skriver om den yttersta tiden: “I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.” (Upp 14:12) Vi behöver bådadera. Lydnad för Guds bud är inte detsamma som lagiskhet. Men de som vill lyda Guds bud anklagas ofta av avfälliga människor för att vara lagiska, att de hamnat under lagen i stället för nåden, att de gått tillbaka under lagen, osv. ”Vi måste predika nåd och inte lag!” brukar det heta. Men utan lag finns det inte någon synd. Då finns det inte heller någon nåd och inte heller någon förlåtelse.

Uppror mot Guds ord är motsatsen till omvändelse. Uppror är enligt Paulus det främsta kännetecknet på att vi lever i den yttersta tiden. Vi lever nu i dessa tider.

Det finns till slut ytterligare en tillämpning på Koras uppror. Kora ville inte acceptera den ställning Gud gett honom som levit utan han var ute efter att också ta Arons plats som präst. Mose sa:

”Hör, ni Levi söner! Är det inte nog för er att Israels Gud har avskilt er från Israels församling för att låta er komma inför sig och göra tjänst i HERRENS tabernakel och stå inför församlingen och betjäna den. Han har låtit dig och alla dina bröder, Levi söner, jämte dig komma inför sig. Och nu begär ni också prästämbetet! Det är därför som du och hela din grupp har gaddat ihop er mot Herren. Vem är Aron att ni skulle klaga mot honom?” (v. 8-11)

Gud har kallat Israel att vara en nation av präster bland folken. Det är en unik position Gud givit dem som ingen annan kan ta. Även om hedningar genom tro på Messias har blivit inympade i Israel betyder det inte att de någonsin kan ta den unika plats som det judiska folket har i Guds frälsningsplan. Apostlarna gjorde en tydlig markering i denna fråga. Paulus skrev:

”Men var och en ska leva i den ställning som Herren har tilldelat honom, så som Gud har kallat honom. Det föreskriver jag i alla församlingar. Blev någon kallad som omskuren ska han inte ändra på det. Har någon blivit kallad som oomskuren ska han inte låta omskära sig.” (1 Kor 7:17-18)

Det är farligt att försöka gå in i någon annans kallelse. Kora ville göra det. Han var inte nöjd med den kallelse Gud gett honom. Hedningar har inte samma kallelse i Messias som judar.

Klicka här om du vill prenumerera på veckans Torah och läsa hela kommentaren av Lars Enarson.

Annonser
Standard