Artikel

Topp 5 antijudiskt översatta bibelverser

Jag sitter på ett möte i Sverige och lyssnar när den svenska tolken översätter en engelsk predikant. Tolkens svenska bibelöversättning skiljer sig lite från min. Vad nu? Men så minns jag. Sverige har fått en ny översättning, Folkbibeln 2015.

Jag googlar på nätet och ser en del av Folkbibelns fina presentation. Revideringen ser bra ut och jag vill gärna skaffa en själv. Det gör mig riktigt nyfiken på hur den nya versionen hanterar en rad klassiska bibelställen som inom post-supersessionistisk forskning har blivit ökända för sina antijudiska vinklingar. 

Jag uppskattar verkligen det arbete som teamet med Folkbibeln har gjort och är glad för den nya översättningen. Gud välsigne dem för det! Samtidigt blir jag inspirerad till att kort teckna ner en lista med verser som de flesta Biblar översätter enligt klassisk kristen ersättningsteologi.

1. Kristus är lagens ”slut”

Romarbrevet 10:4: ”Ty Kristus är lagens slut [telos], till rättfärdighet för var och en som tror” (Folkbibeln 98). Grekiskan telos kan lika gärna översättas som ”mål”, som t.ex. i 1 Timoteus 1:5: ”Målet [telos] med förmaningen är kärlek ur ett rent hjärta, ett gott samvete och en uppriktig tro” (Folkbibeln 15). När man väljer att översätta versen till att Kristus är lagens ”slut” ställer man Bibeln emot sig själv. Både Paulus såväl som Jesus hamnar i dåligt sällskap med falska profeter enligt 5 Mosebok 13. Där fastslår Gud att en profet som gör under och mirakler, men samtidigt på något sätt försöker leda det judiska folket bort från Guds lag, inte är något annat än en falsk profet! Med ”Kristus-är-lagens-slut” översättningen hamnar Jesus även i konflikt med sig själv och sin egen självuppfattning i bergspredikan: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett” (Matt 5:17-18, Folkbibeln 98).

Det är positivt att Folkbibeln 15 valt att halvvägs åtgärda översättningen i Romarbrevet 10:4 till ”Kristus är lagens fullbordan”. ”Fullbordad” blir en hänvisning till bergspredikan om lagens roll.[1] ”Fullbordan” har däremot en lång antijudisk tradition av att, ologiskt nog, tolkas som just ”upphävd”, i linje med ”Kristus-är-lagens-slut” tanken. De som därför vill fortsätta tolka Rom. 10:4 som “fullbordad och upphävd” kan nu fortfarande göra det, medan den som vill se något lite mer positivt i versen kan göra det. Samtidigt undviker Folkbibeln 15 den grovt missvisande översättningen ”slut.” Man blir dock besviken att Folkbibeln 15 inte översatte telos med ”mål”.

2. Därmed förklarade han all mat för ren

”Han svarade dem: ’Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?’ Därmed förklarade han all mat för ren” (Markus 7:18-19, Folkbibeln 98).

Markus 7:19 är en av de mest påverkade verserna av översättare. Markusevangeliets grekiska är inte den bästa vilket gör att översättare känner sig berättigade i att ”hjälpa” denna vers rejält. Aaron Eby gör ett bra jobb att förklara de grammatiska frågorna och manuskript varianterna i Biblically Kosher (First Fruit of Zion, 2012). Jag kommer inte att ge mig in på grammatiken och erkänner gärna att jag inte kan grekiska. Jag har däremot läst dem som kan.

Kort sagt, från grundtexten och från sammanhanget är det solklart att översättningen är påverkad av antijudisk tolkningstradition. (Med ”antijudisk” menar jag inte direkt rashat och rasism, utan den anti-judendom och supersessionism som kom in i kristen teologi långt efter evangelierna skrevs.) ”Därmed förklarade han all mat för ren” tolkas ofta som att Jesus i kraft av sin gudom förklarade allt kött rent som Gud tidigare förklarat ”orent” för det judiska folket. Tyvärr får denna tolkning Jesus att framstå som en motsägelsefull hycklare (mer om det nedan).

Översättare gör två saker: de sätter slut citat efter Jesu ord ”ut på avträdet” och efteråt lägger de till en halv mening. Orden ”Därmed förklarade han…” står inte i grundtexten. Det är snarare översättare som ”därmed försöker förklara” texten. Grundtexten säger något i stil med: ”… ner i magen och ut på avträdet och renar all maten” (jämför Åkessons översättning m.fl.).

”Maten” står ordagrant i bestämd form och hänvisar till brödet som diskuterats i Markus 7. Frågan i sammanhanget var om brödet kunde bli rituellt orent om man inte tvättade händerna först. Vår vers har inget med kosherkött att göra. Slutet av versen är Jesu förklaring att mat inte bevarar rituell status genom matsmältningen (vilket senare rabbiner håller med honom om, se Eby 2012). Jesus använder begreppet om rituell orenhet till att göra en liknelse om moralisk orenhet. Tanken att den judiske Mästaren från Nasaret och hans judiska åhörare skulle ha tvistat om huruvida svinkött egentligen var kosher eller ej är en lätt komisk tolkning – lösryckt från sin historiska kontext.

Sammanhanget gör också översättningen med dess traditionella tolkning totalt motsägelsefull. Hur kan Jesus i samma kapitel, gång på gång, anklaga andra för att de upphäver Guds bud, om han samtidigt upphäver flera kapitel av Guds bud om kosher mat (t.ex. 3 Mosebok 11)? Konsekvensen av tolkningen blir att Jesus menar att alla förnuftiga judar borde ha förstått att allt kött var rent (trots att Gud sagt till dem det motsatta) eftersom maten går ner i magen och inte hjärtat!

Folkbibeln 15 lägger tacksamt till en fotnot till Markus 7:19. ”Annan översättning: ‘blir all mat ren.’” Tyvärr framgår det inte tydligt från fotnoten att detta blir del av Jesu ord. Dessvärre väljer Folkbibeln 15 att inte göra någon större förändring och bevarar den vinklade versionen i huvudtexten.

3. Bara en skugga av det som skulle komma

”Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.” (Kolosserbrevet 2:16-17, Folkbibeln 98).

Först kan vi konstatera att ordet ”bara” inte förekommer i den grekiska texten. Det står inte: ”Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma”. Dessutom verkar det på flera tunglyftare (som NASB, NRSV, ESV, NKJV) att betoningen i versen bör ligga på framtiden, ”vad som skall komma”, inte ”det som skulle komma”. Lagen är inte enbart en skugga av det goda som skulle komma för två tusen år sedan. Lagen profeterar fortfarande om Messias och visar oss också det som ligger framför i samband med hans återkomst.

Sammanhanget runt Kolosserbrevet 2:16 varnar för en tom asketism och en hednisk filosofi om ”självvald fromhet, ’ödmjukhet’ och späkning av kroppen.” Det är fullt möjligt att Paulus uppmanar kolosserna att inte låta förespråkare för denna falska asketism döma dem för att de äter och dricker, firar högtid, nymånad eller sabbat.

Följande är en översättning av Kolosserbrevet 2:17 utan den vanliga antijudiska prägeln:

”Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller när det gäller högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är en skugga av vad som skall komma och verkligheten är Messias.”

På samma sätt som i Kolosserbrevet 2:17 gör många översättare samma sak i Hebreerbrevet 10:1. ”Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt.” (Folkbibeln 98). Ordet ”endast” finns inte i den grekiska texten. Det står ordagrant: ”Lagen innehåller en skugga av det goda som kommer.” Skuggor är inte oviktiga. Utan skuggor blir en bild enbart tvådimensionell, en karikatyr. Det är skuggorna som ger djup och liv åt bilden i en tavla. Det är viktigt att föremålet (Messias) och dess skugga (Guds lag) stämma överens, annars är något fel.

Det är glädjande att Folkbibeln 15 har tagit bort tillägget ”bara” i Kolosserbrevet 2 och ”endast” i Hebreerbrevet 10. I god supersessionistisk stil behåller de tyvärr vad som ”skulle komma” istället för ”vad som skall komma” i Kolosserbrevet 2:17.

4. ”Men” nåden och sanningen genom Jesus Kristus

”Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus” (Johannes 1:16–17, Bibel 2000).

Denna översättning är influerad av antinomism och antijudiskhet på ett subtilt men kraftfullt sätt. Ordet ”men” står inte i grundtexten, det är ett laddat tillägg från översättare i både Bibel 2000 och 1917 års översättning. Ordet ”men” lägger till en specifik tolkning: att Lagen står i motsats till nåden, att Mose står i kontrast till Jesus, och att GT var kanske okej för sin tid, men NT ”har kommit” och ersatt GT. Stödordet ”men” är litet, men det belyser en hel teologisk världsbild.

Utläggare kan naturligtvis tolka versen på olika sätt, men grundtexten ställer inte uttryckligen parterna i konflikt med varandra. När man läser versen tillsammans med den föregående, kan texten lika gärna peka på att Mose Tora var Gudagiven nåd. Gud har nu välsignat oss med ”nåd och åter nåd” genom Jesus som uppenbarar sanningen i Skriften i full harmoni med Mose. Om Guds ord genom Mose var nåd, hur mycket mer är då inte Guds ord genom sin Son, nåd och åter nåd?

”Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus” (Johannes 1:16–17, Folkbibeln 98).

Svenska Folkbibeln förtjänar ett stort tack för sin återhållsamhet i att inte teologiskt påverka versen, vare sig i 1998 eller 2015. Trotts att Bibel 2000, 1917 års översättning och många andra lägger till ett ”men” i versen, gör inte Folkbibeln det. Tack!

5. ”I stället” för dem

På tal om Bibel 2000, har den statliga bibelkommission valt att tillsammans med ett fåtal andra översättningar återge Romarbrevet 11:17 på följande sätt:

”Om några av olivträdets grenar har brutits bort och du, som är en gren av en vildoliv, har ympats in i stället och får del av saven från det äkta trädets rot” (Bibel 2000).

I Paulus liknelse är olivträdets äkta grenar judar och de vilda grenarna hedningar. Enligt Bibel 2000 är de troende hedningarna inympade i Guds folk ”i stället” för judarna—en hårdragen ersättningsteologi, med andra ord. 

Enligt Anders Gerdmar (teol dr och docent i Nya testamentets exegetik) är det omöjligt att översätta grekiskan i denna vers på detta sätt.[3] Endast ett fåtal andra översättningar gör det, bl.a. den ryska, vilken kommer från en hårt antisemitisk miljö.

Paulus radikala ord till de hednatroende i Rom är egentligen att de har blivit inympade ”bland dem”, bland de äkta grenarna, bland judarna i deras träd! Så översätter Svenska Folkbibeln och nästan alla andra Biblar.

”Men om nu några av grenarna har brutits bort och du, som är ett vilt olivträd, har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets feta rot” (Rom. 11:17, Folkbibeln 98).

Det som gör Bibel 2000:s ordval ännu mer chockerande är att det ska vara en noggrant korrekt statlig översättning. Det är den enda moderna översättning (som undertecknad vet om) som har en statlig stämpel till godkännande!

Varför antijudiska?

Varför är dessa översättningar ”antijudiska” (inte rasistiska, men anti-judendom)? De är antijudiska därför att de har valts att översättas på ett sätt som stöttar en supersessionistisk tolkning. Den tolkningen säger att det Nya testamentet har gjort judarnas nationella konstitution—deras Gudagivna Lag—gammal, passé och upphävd. Saken är dock att det är just Torans (numera kontroversiella) bud om omskärelse, kosher, sabbat, och förbud på blandäktenskap som gör att judar förblir judar.[2] Toran är judarnas nationella konstitution. Utan dessa bud—inget judiskt folk, ingen judisk nation.

Enligt ersättningsteologi kan det judiska folket naturligtvis leva vidare som folkslag, men absolut inte avsiktligen bevarade som om detta är ett Gudomligt mandat. Att uppehålla en distinktion mellan jude och hedning vore t.o.m. en synd. En ersättningsteolog kan hävda att han absolut inte har någon illvilja i sitt hjärta, men menar indirekt att det judiska folket (i.o.m. Nya testamentet) tyvärr har förlorat sitt existensberättigande.

Denna supersessionistiska tolkning av de judiska skrifter som kallas Nya Testamentet har numera starkt kritiserats och ifrågasatts. Tolkningen förlorar snabbt mark inom post-supersessionistisk teologisk forskning såväl som praktiskt inom messiansk judendom. Både akademisk forskning och dagens judiska Jesusrörelse menar att supersessionism är en grov missförståelse av dessa judiska Skrifter (NT). Denna antijudiska kyrkliga tradition existerade inte när de skrevs, men den påverkar även moderna bibelöversättningar precis som vi försökt visa.

Det finns säkert fler verser än dessa fem. Skicka gärna in dina egna tips på vinklade verser till eliyahujournal@gmail.com

Johannes Enarson

_________

[1] Folkbibeln 15 har ändrat ”fullborda” till ”uppfylla” i Matt 5:17.

[2] Inom judendomen (inklusive messiansk judendom) finns det naturligtvis judisk konvertering för giftemålsfrågan.

[3] Dr. Anders Gerdmar, ”Antisemitism hos kyrkofäderna (Ersättningsteologi I)” (Tisdag 16/2 kl17.45). https://youtu.be/w1JLORCzo9Q

Annonser
Standard