Artikel, Parasha

VaJelech (Och han gick)

Mose efterträdare

“Mose gick i väg och talade dessa ord till hela Israel. Han sade till dem: ‘Jag är i dag etthundratjugo år. Jag kan inte längre vara ledare och anförare, och HERREN har sagt till mig: ‘Du skall inte komma över denna Jordan.’ Men HERREN, din Gud, går själv framför dig. Han skall förgöra dessa folk för dig och du skall driva bort dem. Josua skall anföra dig, som HERREN har sagt.’” (5 Mos 31:1-3)

Inte mindre än fyra gånger talar denna veckas väldigt korta parasha om Mose efterträdare Josua.

”HERREN har sagt till mig: ’Du skall inte komma över denna Jordan.’ Men … Josua skall anföra dig, som HERREN har sagt.’” (v. 2-3)

“Sedan kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför hela Israel: ’Var stark och frimodig, ty du skall med detta folk gå in i det land som HERREN med ed har lovat deras fäder att ge dem och du skall utskifta det åt dem som arv.’” (v. 7)

“HERREN sade till Mose: ‘Se, tiden är nära då du skall dö. Kalla på Josua och inställ er i uppenbarelsetältet, så skall jag insätta honom i hans ämbete.’” (v. 14)

“Och han insatte Josua, Nuns son, i ämbetet och sade: ‘Var stark och frimodig, ty du skall föra Israels barn in i det land som jag med ed har lovat åt dem, och jag är med dig.’” (v. 23)

Toran pekar fram emot Messias Jeshua. Josua är en profetisk förebild på Messias, han som kommer efter Mose. I hebreiskan är Josua och Jeshua samma namn. Det betyder ”HERRENS frälsning”. Toran slutar med att Mose dör och Joshua tar över. Mose kom till ett slut. Jeshua lever för alltid!

Toran kan peka ut vägen, men den kan inte ta oss dit. HERREN sa till Mose: ”Du skall inte komma över denna Jordan.” Enbart Jeshua kan föra oss in i Löfteslandet. Han är HERRENS frälsning. ”Ty Toran gavs genom Mose, nåden och sanningen [som förverkligar Toran] kom genom Jeshua Messias.” (Joh 1:17)

”Han sade till dem: ‘Jag är i dag etthundratjugo år. Jag kan inte längre vara ledare och anförare.’” (v. 2) Mose blev 120 år gammal. När han hade uppnått den åldern var det dags för Josua att ta över. Detta berodde inte på att Moses blivit för svag och orkeslös. Det står om honom: ”Mose var etthundratjugo år när han dog, hans ögon var inte skumma, hans livskraft inte försvunnen.” (5 Mos 34:7)

Att Josua tog över när Mose var 120 år är en messiansk profetia. Det profeterar om att Messias kommer att ta över som Konung och anförare för sitt folk efter 120 jubelår då ”Herrens dag” bryter in. Människan kommer att få sex tusen år på sig att förvalta jorden, vilket är lika med 120 jubelår om vardera 50 år. Sedan kommer Herren själv att ta över. HERREN sa redan på Noas tid:

“Min Ande skall inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid skall vara etthundratjugo år.’” (1 Mos 6:3)

Detta betyder inte att människan inte kan bli mer än 120 år gammal. Alla människorna på Noas tid och även patriarkerna som levde senare blev äldre än 120 år gamla. Även översteprästen Jojada som levde så sent som på kung Joas tid blev 130 år gammal. (2 Krön 24:15)

Inte heller är det helt säkert att det syftar till att syndafloden skulle komma efter 120 år. När Gud talade till Noa att en syndaflod skulle komma och att Noa skulle bygga en ark, var han redan far till Sem, Ham och Jafet, vilket vi ser längre fram i samma kapitel:

“Då sade Gud till Noa: ‘Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden. Gör dig en ark av goferträ, … Se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden för att utrota alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden skall förgås. Men med dig vill jag upprätta mitt förbund. Du skall gå in i arken med dina söner, din hustru och dina sonhustrur.’” (1 Mos 6:13-14,17-18)

Noa fick sina tre söner när han var minst 500 år gammal. ”När Noa var 500 år blev han far till Sem, Ham och Jafet.” (1 Mos 5:32) Och när syndafloden kom var han 600 år gammal. “Noa var sexhundra år när floden kom med sitt vatten över jorden.” (1 Mos 7:6) Detta omöjliggör att det gick 120 år mellan det att Gud talade till Noa i texten ovan och att syndafloden kom.

Den troligaste tolkningen av profetian ovan i 1 Moseboken 6: ”De är kött och deras tid skall vara etthundratjugo år” är att det handlar om 120 jubelår och syftar på den tid som människan fått sig tilldelad av Gud att förvalta jorden. 120 jubelår om 50 år vardera blir 6000 år.

Sex tusen år är också lika med sex dagar med tusen år vardera som det står:

”Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, Gud. Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: ‘Vänd åter, ni människors barn!’ Ty tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, de är som en nattväkt.” (Ps 90:2-4)

“Men glöm inte detta, mina älskade, att en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag.” (2 Pet 3:8)

Den sjunde dagen är Sabbatsdagen, HERRENS dag. Då kommer människans dagar att vara över och HERREN vara Konung över hela jorden och det blir fred och vila. ”Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk.” (Heb 4:9) Det är detta som de sex dagarna i skapelseberättelsen profeterar om.

“Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” (1 Mos 2:1-3)

Efter sex dagar, dvs efter sex tusen år, kommer HERRENS “härskara”, dvs HERRENS folk, Bruden, att stå redo. Salomo beskrev Bruden: ”Vem är hon som blickar fram lik morgonrodnaden, skön som månen, strålande som solen, överväldigande som en härskara?” (Höga V 6:9) Den sjunde dagen kommer verket att vara avslutat och Sabbatshögtiden, den stora festen i Guds rike kan börja. Det är detta vi påminner oss om och ser fram emot varje gång vi firar Sabbat. Då kommer det som Mose pekat fram emot efter 120 jubelår att uppfyllas. ”Toran innehåller en skugga av det goda som kommer.” (Heb 10:1 Egen övers.[i])

När Mose var 80 år gammal förde han Israel ut ur Egypten genom blodet från påskalammen. (2 Mos 7:7) Sedan ledde han folket genom öknen under 40 år. Efter 80 jubelår, dvs efter 4000 år från Adam skapelse, kom Messias första gången och genomförde befrielsen från syndens slaveri genom att hans blod blev utgjutet på korsets trä. Efter ytterligare 40 jubelår, dvs efter 2,000 år, kommer han tillbaka då Sabbaten bryter in för att upprätta sitt fridsrike. Det är nu snart exakt 2,000 år sedan han dog som Guds offerlamm.

Under de senaste 2000 åren, dvs 40 jubelåren, har Mose Tora bevarat och lett Israel under deras långa ökenvandring i förskingringen bland nationerna. Snart kommer Messias att ta över!

I framställningen av Mose efterträdare Josua skymtar också en profetia om Jeshuas gudomlighet. Det står: ”Men HERREN, din Gud, går själv framför dig. … Josua skall anföra dig.” (v. 3) När HERREN träder fram som Konung på HERRENS dag sker det genom Messias.

Det står också att både Mose och Josua skulle inställa sig i uppenbarelsetältet och att de stod i HERRENS närvaro och härlighet: ”’Kalla på Josua och inställ er i uppenbarelsetältet, så skall jag insätta honom i hans ämbete.’Då visade sig HERREN i tältet i en molnstod.” (v. 14-15)

Josua tillhörde inte Levi stam utan Efraim och hade ingen rätt han befinna sig i uppenbarelsetältet. ”Och Israels barn skall härefter inte komma nära uppenbarelsetältet, ty de kommer då att bära på synd och måste dö. Det är leviterna som skall förrätta tjänsten vid uppenbarelsetältet.” (4 Mos 18:23) Josua är en förebild på Messias som gått ända in i det Allra Heligaste för vår skull.

“Men nu har Messias kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning.” (Heb 9:11-12)

Mose uppmuntrade folket att vara starka och frimodiga och att inte vara rädda. HERREN kommer att vara med dem när de går över Jordan in i Löfteslandet.

“Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem. Ty HERREN, din Gud, går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig.” (v. 6)

Hebréerbrevets författare citerar detta löfte och tillämpar det på oss.

“Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig. Därför kan vi frimodigt säga: Herren är min hjälpare, jag skall inte frukta. Vad kan en människa göra mig?” (Heb 13:5-6)

Det som hände Israels barn skrevs ner som lärdomar för oss. “Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna [lära] oss som har världens slut inpå oss.” (1 Kor 10:11)

[i] I grundtexten förekommer inte ordet ”bara” vilken man lagt till i Folkbibeln.

Kommentar till veckans parasha (avsnitt) från Toran: 5 Mos 31:1-30

Vi rekommenderar att du läser igenom det aktuella avsnittet i din Bibel först innan du studerar kommentarerna.

Be att Gud talar till dig när du läser kommentarerna och tänk på följande: (1) Vad talar starkast till mig? (2) Vad kan jag börja tillämpa? (3) Finns det något jag behöver ändra på i mitt liv?

KLICKA HÄR OM DU VILL PRENUMERERA PÅ VECKANS TORAH OCH LÄSA HELA KOMMENTAREN AV LARS ENARSON.

Annonser
Standard