Parasha

Chajei Sara (Saras liv)

Sara dör

”Sara blev etthundratjugosju år. Så gammal blev Sara. Hon dog i Kirjat-Arba, det vill säga Hebron i Kanaans land. Och Abraham kom för att sörja Sara och begråta henne.” (1 Mos 23:1-2)

Jeshua sa: ”Ty alla profeterna och Toran har profeterat fram till Johannes.” (Matt 11:13) Detta betyder inte att allt i Toran uppfylldes när Johannes kom, men att Toran och profeterna som pekar fram emot Messias började uppfyllas då. Men Toran profeterar fortfarande. Det kommer den att göra så länge himmel och jord består. Det står i Hebreerbrevet att ”Toran ger en skuggbild av det goda som kommer.” (Heb 10:1) Det finns fortfarande sådant som återstår att uppfyllas i Toran, vilket vi kommer att se extra tydligt i denna veckas parasha. Den handlar i huvudsak om två kvinnor: Sara och Rebecka. Vi kommer att se närmare på de andliga sanningar som dessa kvinnor profeterar om.

Efter Isaks bindande i det föregående kapitlet så börjar detta Tora avsnitt att tala om Saras död. Judisk tradition hävdar att Sara dog av chocken hon fick när hon hörde att Abraham gått iväg för att offra Isak. Hur det nu var med den saken så verkar i alla fall inte Abraham ha varit där när hon dog eftersom det står att han kom för att sörja henne.

Det finns en djupare profetisk betydelse i detta att Saras död är förknippad med Isaks bindande. Som vi nämnt tidigare så är Sara är en förebild på det himmelska Jerusalem. Paulus skriver:

”Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. Det står skrivet: Gläd dig, du ofruktsamma, du som inte föder barn, jubla högt, du som inte känner födslovånda, ty den ensamma har många barn, fler än den som har en man. Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak.” (Gal 4:22-28)

Precis som Isak var Saras son, så är alla som tillhör Messias bildlikt talat söner till Sara enligt Paulus. Det står om Jerusalem i Psalm 87:5-7: ”Om Sion skall det sägas: ‘Var och en är född där.’ Och han, den Högste, håller det vid makt. När HERREN upptecknar folken, skall han räkna så: ’Dessa är födda där.’ Sela. Under sång och dans skall man säga: ’Alla mina källor har jag i dig.’”

Gal 4:27 är ett citat från Jesaja 54:1. Hela det kapitlet handlar om Jerusalem framtida upprättelse till dess himmelska förebild. Det står i vers 11-12: ”Du arma, som har blivit så hemsökt av stormar utan att få någon tröst, med blyglans skall jag nu mura dina stenar och ge dig grundvalar av safirer. Jag skall göra dina tinnar av rubiner, dina portar av karbunklar och hela din ringmur av ädla stenar.” Här ser vi att det nuvarande Jerusalem som lever i slaveri, kommer att förvandlas vid Messias ankomst. Vi kan jämföra det som står i Jesaja 54 om det förvandlade Jerusalem med det himmelska Jerusalem som Johannes beskriver i Uppenbarelseboken.

”Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. …Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar.” (Upp 21:11-12,18-19)

Det är viktigt att förstå att det himmelska Jerusalem som Uppenbarelseboken beskriver, handlar om ett upprättat Jerusalem här på jorden. De första efterföljarna till Messias, såväl judar som hedningar, hade denna förståelse. Deras framtidshopp var kopplat till Jerusalems upprättelse. Den tidiga kyrkofadern Justinus Martyren skriver om detta in sin bok Dialog med juden Tryfo i mitten av det andra århundradet. Rabbinen Tryfo frågar i boken vid ett tillfälle Justinus:

”Erkänner du det som sanning, att denna plats Jerusalem kommer att bli återuppbyggd, och förväntar du dig att ditt folk kommer att återsamlas och fröjdas med Kristus, tillsammans med patriarkerna och profeterna och de heliga bland vårt folk, och till och med dem som blivit proselyter innan Kristus kom…?”

[Justinius svar:] ”Jag har bekräftat för dig tidigare att jag och många andra verkligen håller detta för sant, liksom du även själv väl känner till att detta kommer att ske. … jag, och alla andra helt ortodoxa kristna, vet att det kommer en uppståndelse i köttet och även tusen år i Jerusalem, uppbyggt, utsmyckat och utvidgat, som profeterna Hesekiel och Jesaja, och alla de andra profeterna säger.

Och vidare, en man bland oss kallad Johannes, en av Kristi apostlar, profeterade i en Uppenbarelse given till honom att de som trott på vår Kristus, kommer att få bo i Jerusalem i tusen år och att därefter den universella, med ett enda ord sagt, eviga uppståndelsen för alla kommer att äga rum, och även domen.” (Slut citat, fetstil vår)

Enligt Justinus så handlar alltså det himmelska Jerusalem i Uppenbarelseboken om samma sak som Hesekiel, Jesaja, osv beskriver angående ett upprättat Jerusalem. Alla ”renläriga kristna” under det andra århundradet hade exakt samma framtidshopp som alla judar har haft i alla tider. Det tog minst tre århundraden innan detta bibliska hopp försvann. Sara är en förebild på detta upprättade, himmelska Jerusalem som profeterna Hesekiel och Jesaja och även Johannes beskriver i Uppenbarelseboken.

En vanlig invändning mot denna uppfattning är att medan t ex Hesekiel i detalj beskriver ett tredje Tempel i Jerusalem så står det tvärtom i Uppenbarelseboken om det himmelska Jerusalem: ”Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel.” (Upp 21:22) I grekiskan används emellertid två olika ord som båda översätts med ”tempel”. I denna vers används ordet naos som i första hand syftar på det Allraheligaste i Templet där arken och nådastolen, ”Guds tron”, fanns.

Både Hesekiel och Jeremia förklarar att hela Jerusalem kommer att vara heligt och kallas för Guds tron. Det allraheligaste behövs därför inte i det tredje Templet. Det andra grekiska ordet som översätts med tempel är hieron, vilket syftar på Templet som helhet, inklusive tempelområdet. Det är detta som Hesekiel beskriver ingående. Det behöver inte vara någon motsättning mellan Hesekiel och Johannes.

En annan vanlig invändning är att dimensionerna på det nya Jerusalem i Uppenbarelseboken är så oerhört mycket större än dimensionerna som beskrivs i Hesekiel. Pastor Tim Warner i Tampa Florida har visat att detta är en missuppfattning. Det grekiska ordet för ”stadier” som används i Uppenbarelseboken betyder helt enkelt en viss bestämd sträcka. Den romerska stadiern var t ex inte lika lång som en grekisk stadier. Stadiern i Uppenbarelseboken syftar varken på en romersk eller en grekisk stadier, utan på en himmelsk stadier bestämd efter måttet på den mätstång av guld som ängeln använder sig av. Dimensionerna på det nya Jerusalem är i själva verket exakt likadana både i Hesekiel och i Uppenbarelseboken.

Isaks bindande är en förebild på Messias död och uppståndelse. Precis som Saras död nämns i samband med Isaks bindande, så förstördes Jerusalem kort efter Jeshuas död och uppståndelse. Härligheten försvann. Jerusalems förtrampande och den långa exilen började.

Innan Saras död omnämns berättar emellertid Toran i de föregående verserna en viktig detalj: Rebeckas födelse!

”Sedan berättade man för Abraham och sade: Också Milka har fött barn åt din bror Nahor: Us, hans förstfödde, och Bus, dennes bror, och Kemuel, Arams far, samt Kesed, Haso, Pildas, Jidlaf och Betuel. Betuel blev far till Rebecka.” (1 Mos 22:20-23)

Kommentar till veckans parasha (avsnitt) från Toran: 1 Mos 23:1–25:18

Vi rekommenderar att du läser igenom det aktuella avsnittet i din Bibel först innan du studerar kommentarerna.

Be att Gud talar till dig när du läser kommentarerna och tänk på följande: (1) Vad talar starkast till mig? (2) Vad kan jag börja tillämpa? (3) Finns det något jag behöver ändra på i mitt liv?

KLICKA HÄR OM DU VILL PRENUMERERA PÅ VECKANS TORAH OCH LÄSA HELA KOMMENTAREN AV LARS ENARSON.

Annonser
Standard