Artikel, Parasha

Vajashev (Han bosatte sig)

Jakobs fortsatta historia

“Men Jakob bosatte sig i Kanaans land, där hans far hade bott som främling.” (1 Mos 37:1)

I förra veckans Tora avsnitt läste vi om Jakobs möte med Gud där hans namn förvandlades till Israel. Denna veckas parasha börjar med att berätta att Jakob bosatte sig i det utlovade Landet där hans far bott som främling. Detta profeterar om det förvandlade och frälsta Israels framtid i det messianska riket då de kommer att få besitta landet.

”Se, dagar skall komma, säger HERREN, då jag skall uppfylla det löfte som jag har talat om Israels hus och Juda hus. I de dagarna och på den tiden skall jag låta en rättfärdig telning växa upp åt David. Han skall skaffa rätt och rättfärdighet på jorden. I de dagarna skall Juda bli frälst och Jerusalem bo i trygghet. Man skall kalla det så: ’HERREN vår rättfärdighet’. Ty så säger HERREN: David skall aldrig sakna någon som sitter på tronen i Israels hus.” (Jer 33:14-17)

“Detta är Jakobs fortsatta historia. När Josef var sjutton år vallade han fåren tillsammans med sina bröder. Som ung hjälpte han sönerna till Bilha och Silpa, sin fars hustrur. Och Josef berättade för deras far allt ont som sades om dem.” (1 Mos 37:2)

”Detta är Jakobs fortsatta historia.” (v. 2) Det hebreiska ord som översatts till ”fortsatta historia” är toldot. Det är ett svåröversatt hebreiskt begrepp som betyder både ”generationer”, ”ättlingar”, ”släkt”, ”berättelse”, ”historia” och ”krönika”. I 1917 års översättning står det omväxlande: ”berättelsen om den ordning”, ”släkt” och ”berättelsen om släkt”. Denna parasha inleder den sista av de tio toldot som finns i 1 Moseboken.

Jeshua sa: ”Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty om mig har han skrivit.” (Joh 5:46) Hela Toran handlar om Jeshua. Efter Jakobs återkomst till Löfteslandet, börjar Toran så att säga om igen, för att återigen profetera om Messias.

”När Josef var sjutton år vallade han fåren tillsammans med sina bröder.” (v. 2) Det finns två huvudpersoner i Jakobs toldot och därmed resten av hela 1 Moseboken. Det är först och främst Josef och sedan Juda. Toran är ingen vanlig historiebok utan visar oss framför allt Guds frälsningsplan genom Messias. Denna frälsningsplan går efter Jakob på ”två spår”: Josef och Juda. Josef är en av de tydligaste förebilder vi har på Messias i hela Toran, eftersom han räddade Israel från undergång i samband med den världsvida hungersnöden.

Rabbinerna talar om två olika Messias. Den förste kallas för Messias ben Josef, Messias Josefs son. Han är förebilden på den lidande, förkastade Messias. Den andre Messias är den som kommer från Juda stam och kallas för Messias ben David, Messias Davids son. Han är den triumferande, regerande Messias. Han kommer att rädda Israel från undergång genom att besegra alla deras fiender och upprätta riket åt Israel.

Som efterföljare till Jeshua tror vi inte på två olika Messias, utan på två olika ankomster av Messias. Detta framskymtar i Psalm 96 där det står:

“Må marken glädja sig och allt som är därpå. Jubla skall alla skogens träd inför HERREN, ty han kommer [första ankomsten som tjänaren], ty han kommer [andra ankomsten som konung] för att döma jorden. Han skall döma världen med rättfärdighet och folken med sin trofasthet.” (Ps 96:12-13)

Den första gången kom Jeshua som Messias ben Josef för att lida och dö för våra synder. Han uppstod igen och blev upptagen till himlen. Hans jordiske far hette även Josef. De första lärjungarna utropade: ”Den som Mose har skrivit om i Toran och som profeterna har skrivit om, honom har vi funnit, Jeshua, Josefs son, från Nasaret.” (Joh 1:45) Nasaret ligger i Nordriket bestående av de tio norra stammarna varav två härstammar från Josef: Manasse och Efraim. Ett av namnen på Nordriket är Efraim.

Den andra gången kommer Jeshua tillbaka från himlen för att besegra Israels fiender och regera som fridens konung över hela världen utifrån Davids tron i Jerusalem.

”Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas, så blev Messias offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.” (Heb 9:27-28)

Efter uppståndelsen sa Jeshua till lärjungarna: ”’Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna.’ Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: ’Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda.’” (Luk 24:44-46)

Enligt Jeshua handlar alltså hela Mose lag, profeterna och psalmerna, det som idag brukar kallas för det Gamla Testamentet, om att Messias skall lida och dö och på tredje dagen uppstå igen. Det finns dock inte en enda vers i de hebreiska skrifterna där det ordagrant står så. Inte en enda! Det betyder att detta budskap om Messias död och uppståndelse på tredje dagen finns i förebilder när vi läser texten och att denna uppenbarelse utgör nyckeln till att tolka och förstå den. Lukas skriver: ”Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna.” (Lk 24:45) Han sa också till de två lärjungarna på väg till Emmaus: ”’Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?’ Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.” (Luk 24:25-27)

Det är denna förståelse och uppenbarelse av Skrifterna som apostlarna fick av Messias, som Lukas sedan kallar för ”apostlarnas lära”. Det står om den första församlingen: ”De höll troget fast vid apostlarnas lära.” (Ac 2:42) Denna undervisning från Mose lag, profeterna och psalmerna brann som en eld i deras hjärtan. ”Och de sade till varandra: ’Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?’” (Luk 24:32) ”Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Även en stor skara präster blev lydiga mot tron.” (Apg 6:7) Vi ber att detta ord ska få stor framgång än en gång och sprida sig som en eld.

Det finns förmodligen ingen annanstans i Toran där det glada budskapet om Messias död och uppståndelse framställt tydligare för oss än i denna veckas parasha om Josef! Vi ska titta närmare på detta i denna kommentar.

Först ett par intressanta detaljer. Det står här om Josef: ”Som ung hjälpte han sönerna till Bilha och Silpa, sin fars hustrur.” (v.2) Tidigare har Toran i första hand kallat Bilha och Silpa för Rakels och Leas slavinnor, eller bihustrur. Här kallas de nu för hustrur. Detta tyder på att vid det här laget var inte bara Rakel utan även Lea död. Bilha och Silpa var nu Jakobs hustrur. Bilha, Rakels slavinna, som hade hjälpt till att fostra Josef, nämns först. Det är uppenbart att hon var den som Jakob favoriserade.

Ytterligare en sak kan vara av intresse att känna till. Toran beskriver inte alltid saker och ting i exakt tidsföljd. I 1 Mosebok 35:28-29 berättas det om Isaks död. Isak blev hela 180 år gammal. Jakob föddes när Isak var 60 år gammal (1 Mos 25:26). När Jakob kom till Egypten var han 130 år gammal (1 Mos 47:9). Då hade alltså Isak varit död i 10 år. Josef var då 39 år gammal (1 Mos 41:46 och 45:11) och 22 år tidigare vallade han som 17-åring fåren med sina bröder (1 Mos 37:2). Det betyder att Isak fortfarande levde vid denna tid och ytterligare 12 år framåt efter Josef hamnat i Egypten. Det kan vara bra att ha det i minnet vid genomläsningen av texten i denna parasha att Isak fortfarande levde. Säkert umgicks både Jakob och Josef med honom.

Kommentar till veckans parasha (avsnitt) från Toran: 1 Mos 37:1–40:23

Vi rekommenderar att du läser igenom det aktuella avsnittet i din Bibel först innan du studerar kommentarerna.

Be att Gud talar till dig när du läser kommentarerna och tänk på följande: (1) Vad talar starkast till mig? (2) Vad kan jag börja tillämpa? (3) Finns det något jag behöver ändra på i mitt liv?

KLICKA HÄR OM DU VILL PRENUMERERA PÅ VECKANS TORAH OCH LÄSA HELA KOMMENTAREN AV LARS ENARSON.

Annonser
Standard