Betraktelse

Kjell Sjöberg: Vad kristna har att lära av Sionismen

”Under förskingringen hade de [det judiska folket] hela tiden två frestelser som kristna också har. Den ena var att skapa ghetton, där de levde isolerade som judar och upprätthöll sin judiska tro. Det andra var assimilering – att kompromissa bort sin tro och smälta in i hedningarnas levnadsmönster. Att ta efter seder och bruk från de kulturer inom vilka de bodde. Den tredje vägen var att bära drömmen om återupprättelsen inom sig. Hoppet hölls levande genom ’The Madmen of the Spirit,’ Andens vanvettingar, de sionistiska drömmarna, som vägrade att låsa in sig i ghettons eller att kompromissa bort visionen. De bar visionen om att judarna skulle återvända till sitt land.”

Jubelåret av Kjell Sjöberg (pdf 2016).

Intressanta paralleller som tål att tänkas på …


Bild: YouTube/CymbalTV

Annonser
Standard
Betraktelse, Framtidsvision

”Vet varifrån du kom, vart du är på väg och inför vem du kommer att ge en redovisning och räkenskap.”

— Pirkei Avot (Fädernas tänkespråk) 3:1

Som en uppföljning till artikeln ”En syn om församlingens upprättelse i den sista tiden” här på Eliyahu, vill jag stanna upp inför en tanke. Det har blivit populärt i Sverige och i Väst att söka sig tillbaka till trons rötter, till något historiskt, ofta även att konvertera till äldre kyrkotraditioner. Detta gör messiansk judendom ett mycket attraktivt val till autentisk historisk tro och praxis.

För somliga kan det verka lite smått intressant att rota i våra historiska rötter –för den som har tid med sådant – men det är vår verklighet och församlingsliv nu som är det väsentliga.

När vi pratar om att söka oss tillbaka, tror jag det är väldigt viktigt att poängtera att Jerusalem och den apostoliska messianska judendomen inte enbart är vårt ursprung, men det är även vårt mål och framtidshop. Precis som skrevs i ovan nämnda artikel:

”Jag såg ett landskap som var delat i mitten av ett vattendrag. Den ena sidan representerade judendomen inklusive den apostoliska judendomen så som vi ser den presenterad i Apostlagärningarna. Den andra sidan representerade kristendomen som den senare uppstod skild från dess judiska rötter. Det var på den judiska sidan kristendomen började en gång som en rörelse inom judendomen. På denna sida fanns också framme vid horisonten Messias ankomst tillbaka till Jerusalem. Han kom första gången till sina egna landsmän och han kommer också tillbaka till dem i Jerusalem när de välkomnar honom. Det är där målet finns.

Frågan är om det inte egentligen var en vaghet om vart vi alla är på väg som fick folk att söka rötterna? ”Jag vet inte vart jag egentligen är på väg. Var kom jag ifrån som troende? Om jag hittar det svaret så kanske jag kan se var jag är.” Om folk inte vet vart de är på väg, eller vart de kommer ifrån, är det inte långsökt att påstå att de är vilse.

Trons rötter är vitalt viktiga för vår framtidsvision och slutligen de livsbeslut vi gör i nuet. Jerusalem är inte enbart våra rötter, det är vår framtid.

”Vet varifrån du kom, vart du är på väg och inför vem du kommer att ge en redovisning och räkenskap.” — Pirkei Avot (Fädernas tänkespråk) 3:1

Vart du är på väg

Citat
Betraktelse

Sabbat – lördag eller söndag?

Varför väljer fler och fler kristna att helga vilodagen på lördagen och inte söndagen?

Det finns två huvudanledningar till att observera lördagen som vilodag.

  1. Lördagen är Guds avtalade tid. I skriften omnämns lördagen (den sjunde dagen) uteslutande som Guds “avskilda dag”. “Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Även om sabbaten på ett speciellt sätt är ett förbundstecken för det judiska folket så finns även en inbjudan för oss hednakristna att delta. I samband med sabbatsmorgonens kiddush läser vi: “De främlingar som har slutit sig till Herren och som vill tjäna honom och älska Herrens namn, ja, som vill vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten så att de inte ohelgar den, och som håller fast vid mitt förbund, dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus.” (Jesaja 56:6-7)

  2. Kyrkans beslut att ändra vilodagen från lördag till söndag hade antisemitiska motiv. Från början var den unga Jesusrörelsen en helt judisk rörelse men efter Jerusalems och templets förstöring år 70 blev den hednakristna delen av kyrkan snart tongivande för utformandet av teologin. Kyrkans konflikter med judarna urartade snart till en antijudiskhet som fick förödande konsekvenser. I samband med ett kyrkomöte i Laodicea på 300-talet förbjöds kristna att delta i det judiska sabbatsfirandet och kyrkan deklarerade istället söndagen som vilodag. Att som kristen välja att observera lördagen som vilodag är en gest av försoning och uttrycker en vilja att fira Herrens högtider i enhet med Israel.

Standard
Betraktelse

Pingsten, lagen skriven i hjärtat

Nästa högtid som ligger framför är pingsten. I kyrkan firar vi traditionellt detta för att lärjungarna tog emot den helige Ande vilket direkt resulterade i att den första messianska församlingen ökade med tretusen personer (på en dag!). Pingsten brukar kallas för kyrkans födelsedag. Bibeltexten från Apg 2 är en modell för alla tider; en församling som uppfylls av helig Ande blir också frimodig i förkunnelsen av evangeliet – det glada budskapet om Jeshuas död och uppståndelse.

Läs mer

Standard
Betraktelse, Media

Omer-räkningen

Att räkna omern fram till Shavuot (pingst) är ett av Guds bud som är fyllt med andliga rikedomar (3 Mos. 23:15–16). Så mycket i Skriften har hänt under dessa betydelsefulla dagar som vi själva kan fira och uppleva varje år – uppståndelsen, uppenbarelser, bön och förberedelse, Torans givande och Andens utgjutande.

För att uppmuntra alla att hålla räkningen framställde jag detta PDF böneblad. Varsågod!

Screen Shot 2014-05-04 at 2.28.20 PM

Standard

Under mellandagarna till påskhögtiden samlas tusentals vid Västra muren. De har samlats för att ta emot den aronitiska välsignelsen. Vid Pesach och Sukkot samlas fler kohanim – präster av Arons släkt – än någon annanstans i världen.

Arons söner står i en rad längst fram vid Tempelmuren. Med sina händer lyfta och övertäckta med bönemantlar, upprepar de ord för ord efter böneledaren:

”Jevarechecha… Jevarechecha… Adonai… Adonai… Ve-jishmerecha… Ve-jishmerecha…” Må HERREN välsigna dig och bevara dig… Vilket ögonblick!

I flera århundraden brukade kristna gå till synagogan under högtider och fick därmed vara del av den aronitiska välsignelsen från själva Arons söner. Det är synd att sådan tradition inte lever kvar än idag. Vilka under det kunde ha gjort för relationer mellan kristna och judar. Det var bl a för att sätta stopp för detta som kyrkofadern Johannes Chrysostomos predikade sitt judehat. Tragiskt.

Men om du är i Israel på morgonen annandag Pesach eller annandag Sukkot, gå till Västra muren! Chag pesach sameach! Glad påskhögtid!

 

Betraktelse, Media

Daniel Juster i samtal om ersättningsteologin

Jag snubblade över det här klippet från årets ”Christ at the Checkpoint” med ett samtal mellan Gary Burge och Daniel Juster. CATC är en konferens där ersättningsteologin (eller uppfyllelseteologi som vissa kallar den) vanligtvis är rådande. I år fick den messianska teologen Daniel Juster möjlighet att bidra med ett messianskt-judiskt perspektiv och jag är imponerad av Juster som utan att rucka på sin teologi har en sådan ödmjuk och försonande ton. Kolla in klippet! Shabbat Shalom /David

Standard